Jag var på en helt fantastisk worskhop med grymma Nordica Photography och Fer Juaristi i helgen, ni som följer mig på instagram har redan läst lite om detta men jag ska försöka förklara lite närmre om vad jag varit med om.
Efter att Elliot föddes fick jag, som nog många nyblivna föräldrar får, en ny syn på livet. Jobbet kändes så totalt oviktigt i jämförelse med den här lilla människan som precis gjort entré i våra liv. Att sitta och jobba halva nätterna, boka in varenda litet uppdrag som kom över en, pirret i magen över uppdrag och konstanta tankar på företaget var helt borta. Jag förlorade lite av min jobb-identitet, eller faktiskt hela. Så när jag hörde om framgångsrika (ofta manliga) fotografer som bokade 60 bröllop per år över hela världen så kände jag mig bara så sjukt anti. Jag vill ju bara sitta hemma med min lilla bebis, jobba så lite som möjligt.
Och just de där tankarna tycker jag har varit så svåra att kombinera med att man som egen företagare ska vara tillgänglig jämt och för alla. Samtidigt ha ett tydligt varumärke. Jag tänkte att det går nog inte, jag får nog bara acceptera att jobbet ska vara ett nödvändigt ont (missförstå mig rätt, jag älskar mitt jobb men har inte känt den där glöden) de närmsta 10 åren och SEN blir det kanske kul och pirrigt igen.
Men så fick jag lyssna jag på fotografen Fer Juaristi (gå in och titta på hans presentationsfilm) i helgen som började hela sin föreläsning med att säga att han först och främst är pappa. Bara det. Tårarna kom direkt. Precis så känner ju jag. Han berättade om sin enorma kärlek för fotografi men även att han har räknat ut hur många uppdrag han måste ha för att gå runt, allt utöver det kan han göra för att det är kul, men det är inget måste. En timme, massa klokskaper och många tårar senare så var allt så glasklart. Jag kan göra både och. Både vara mamma och vara fotograf (och dessutom ha jävligt roligt). Jag måste bara utgå från mig själv och sluta titta på vad alla andra gör. Så enkelt men ändå så svårt. Jag har hört det tusen gånger förrut men i måndags föll allt på plats.
Den mening som gjorde absolut mest intryck på mig och som definierar hur jag vill leva mitt liv kom också från Fer. Jag kan applicera den på att vara mamma, fru, syster, vän och fotograf. Han i sin tur hade hört den från en pappa som höll tal på sin dotters bröllop:
“Jag vill ge dig rötter och vingar”
Jag vill viska den i Elliots öra varje kväll innan han somnar.
Keep up the excellent piece of work, I read few content on this website and I believe that your web blog is real interesting and has lots of superb info.